Min söta och trogna vovve har fått somna in och kommit till hundhimlen. Han blev 12 år och 14 dagar. Usch det var det absolut värsta jag någonsin har gjort. Han hade jättedålig muskelatur i bakbenen och har inte kunnat sitta på över ett halvår. Han hade problem att lägga sig och det tog lång tid när han väl skulle lägga sig. Han ville helst inte kliva upp när han väl hade lagt sig. Veterinären sa att jag kunde ge honom smärtlindring och OM det hjälpte kunde han få leva ett halvår - 1år till. Men det var bara om smärtlindringen tog och det kunde hon inte lova.
Det är så otroligt kul att ha djur i sitt hem men jag vet inte nu om det överväger den hemska känslan man får när man måste ta beslutet att låta de somna in.
Vi har gjort en liten minneslund hemma i hallen där Conjac oftast låg. Vi har ett kort på honom och en blomma och ett ljus som vi tänder varje kväll.Ett hjärta med texten kärlek på och men några nyckelpigor. Bell säger alltid god natt till honom och vi kollar alltid upp i himlen och letar den starkaste stjärnan som lyser, för det är Conjac som säger hej till oss. <3 p="">
 |
DU ÄR SAKNAD MIN VÄN
|
